Tack och lov för måndagar och "Familjen Annorlunda"
Hur mysigt det än är med barn och att vara småbarnsförälder så kan det ibland med sömnlösa nätter, makaroner tre dagar i rad och blöta vinteroveraller bli rätt jobbigt. Då är det terapi att få se att man överlever även om man har 10 barn...
Jag bara avgudar familjen i Älvdalen (även om de vuxna pratar bebisspråk med varandra) för deras lugna,coola sätt. Tänk att ge sig iväg utomlands med allihopa. Det hade jag nog aldrig orkat. Har redan lite ångest över att vi ska till Furuvik i sommar med bara två barn.
Och hur orkar man oroa sig över alla barn. Själv har jag fullt sjå att göra upp räddningsplaner på nätterna för hur jag ska lyckas få ut hela familjen (inklusive katterna) om det skulle börja brinna. Eller tänk om det skulle blir inbrott... eller Pontus skulle krocka med barnen i bilen... eller Fanny skulle råka illa ut när hon är ute på nätterna... eller... osv.
Tur att man inte har 10 barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar