Äntligen är Fideli här. Hon kom 18/10 (dagen efter Fannys födelsedag) , var 50 cm lång och vägde 3900g.

Hela förlossningen gick jättebra. Värkarna började ordentligt vid 12 och vi satt hemma o andades till 17.30. När vi kom in tog jag lustgas som funkade superbra för mig. 19.48 satte krystvärkarna igång och efter tre stycken var hon ute. 19.52 är hon född så det gick snabbt.

När vi skulle åka hem från BB sa de att hon hade höga värden för Gulsot så vi skulle få lov att stanna kvar. Den kvällen tog de ett blodprov till och då hade det stigit jättefort och vi blev nerflyttade till 33:an. Där skulle hon ligga själv i en säng med tre lampor och några konstiga fantomenglasögon på sig. Då bröt jag ihop och grät massor så det slutade med att hon fick ligga på min mage o sola istället. Kunde inte lämna henne där själv.
Dagen efter (sov inte en blund) hade jag lugnat ner mig en del och kunde låta henne ligga under lamporna själv. Sen blev vi kvar två nätter till och det var de värsta dygn i mitt liv. Eftersom det är besöksförbud så hade jag inte träffat Nellie på 5 dagar så det var ju också jättejobbigt.
På fredag kväll fick vi permission och var hemma under natten så Fanny och Nellie äntligen fick träffa Fideli men kl 8.00 dagen efter var vi på sjukhuset igen för blodprov. Som tur var hade det inte stigit så mycket så vi fick åka hem men var tillbaka söndag morgon för nytt test och då hade värderna äntligen stannat. Hoppas nu att testerna i morgon ska vara de sista så vi slipper åka till Falun fler gånger.
Nu vill vi bara njuta och slippa vara orolig och försöka komma in i vardagsrutiner igen.
Nellie blev jätteglad över sin lillasyster och vill gärna klappa på henne och hålla i henne hela tiden. Hon är så otroligt stolt och beskyddande.

Nu håller vi tummarna för lite lugn och ro ett tag... =)