Idag har jag, Nellie och mamma varit på kattutställningen i Romme.
Gillar att gå runt där och kika på alla olika kattraser som finns.
Ett katthem från Ludvika hade några övergivna katter med sig som söker nya hem och hade jag inte varit säker på att Pontus hade flyttat så hade jag lätt kunnat plocka med mig allihopa hem. Det gör så ont i hjärtat att se dessa övergivna katter. Fattar inte hur man kan lämna sin katt bara så där.
Nog för att det finns många fina katter så måste jag ju ändå erkänna att mina katter är absolut finast. Slänger in några bilder på dem så ni kan se att jag har rätt...
Spike
Härliga Spike som är den absolut snällaste katt jag har träffat. Honom kan man göra vad som helst med utan att han blir sur eller biter ifrån och Nellie har verkligen testat hans tålamod.
Smilla
Smilla är oxå hur snäll som helst men bråkar man för mycket med henne så går hon undan. Hon är verkligen min katt mest. Vill helst bara bo med mig och Fanny (som hon hade det från början) men har accepterat både Pontus och Nellie tillslut, även om hon flyttade upp på övervåningen nån månad när Nellie kom.
Här ser man de berömda vågorna som utmärker Cornish Rex katterna ganska bra.
Efter en dag på utställningen och en sväng till kupolen var jag helt slut och fick lov att åka hem och vila ett tag. Blir så himla irriterad när jag inte orkar med allt som jag vill och det tar verkligen emot att erkänna att jag måste begränsa mig och vila. Men snart är det över... bara 24 dagar kvar... Ska bli skönt att få tillbaka lite energi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar