Ibland får jag skäll av mina nära och kära att jag bloggar alldeles för sällan och jag kan inte annat än hålla med. Men om jag får skylla på något så är livet rätt intensivt just nu med 3 barn, 2 katter, hus, jobb och ännu mer jobb.
Det är ju utvecklingssamtalstider nu och dagarna kretsar runt skriftliga omdömmen, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, mappar, samtalstider, och en massa bedömning...
Jag skulle kunna jobba dygnet runt och ändå inte bli klar känns det som. Det är iaf tur att jag trivs så mycket med mitt jobb annars hade man nog aldrig pallat. Sen går ju allt lite lättare när man vet att det bara är 22 år kvar till pension.
Farmor och mormor... nästa gång blir det bilder på barnbarnen... Jag lovar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar